Imorgon ska jag till barnmorskemottagningen för att sätta in en kopparspiral. Är lite nervös då man läst och hört olika saker om det. Men jag anser att det kommer gå bra att sätta in den, kommer säkert kännas då och efteråt. Brukar säga att om jag har klarat att föda barn så klarar jag nog det där också utan problem. Har planerat in en hemma kväll eftersom att man kan ha ganska ont och då är jag inte så taggad på att träffa folk.
Jag hoppas inte heller att detta medför att mensen startar, kan gärna leva utan den ett tag till. Är inte van vid att ha mens då jag ätit Cerazette i flera år och mensen uteblev. Kommer bli en väldigt stor omställning för mig.
Min snälla bror ska möta upp mig utanför barnmorskemottagningen och promenera runt med Frank medan jag är där inne. Hade inte tänkt så långt att Frank kanske är svår att ha med om han inte är på humör, kan inte förlita mig på att det finns personal som kan ta hand om honom om han blir ledsen. Det var min kära fästman som frågade mig om jag hade någon som kunde ha Frank så länge.. ”Nej, tänkte jag. Varför då?” Så jag ringde min mor idag på morgonen och som sagt löste det sig med att min bror kommer hit och hjälper till – Morbror och Frank tid.
