Som jag hade längtat efter denna dag, 23 januari. Så mycket jag funderat och kämpat för att komma till en utredning och äntligen skulle vi få veta.
När vi var på första mötet med psykologen jag och Marcus så förklarade hon att Frank är så pass liten så det finns risk för att man inte kan fastställa en diagnos och att vi måste vara beredda på det. Det blir tydligare i skolåldern. Men jag kände att någonting måste dom ändå kunna se, så mycket kan jag inte inbilla mig. Sa det flera gånger till Marcus att jag skulle känna mig så misslyckad som förälder om jag har haft helt fel känsla om mitt barn.
Eftersom att jag var magsjuk kunde jag inte medverka på mötet för resultatet. Däremot fick jag vara med via videosamtal.
Psykologen gick igenom alla resultat av testerna, vad vi föräldrar sagt och vad förskolan sagt. Samt vad hon själv uppfattat runtom allting. Det var lite dålig uppkoppling via Facebook videosamtal så jag hörde inte allt så bra, satt mest och väntade på om hon hade kommit fram till något eller inte. Tillslut kom hon till det. Hon förklarade att det gick att fastställa två olika diagnoser på Frank i dagsläget.
1. Svår trotssyndrom (ODD)
2. Medelsvår ADHD med huvudsakligen överaktivitet och impulsivitet
Hur tacklar man det? Jag hade rätt. Jag visste att det var någonting med mitt barn som vi behövde veta. Nu kan vi hjälpa honom på bästa sätt. Verkligen jätte skönt! Men att få det svart på vitt gör också ont. Inte för att det på något sätt är fel med diagnoser utan mer för att han har det svårt. Nu kommer vi till den delen där vi ska få hjälp och verktyg för att lära oss mer och hur vi ska bete oss i olika situationer. Vi ska till ADHD center den 19 februari och förhoppningsvis startar en Komet grupp snart, det var tydligen inte många som tackat ja så den kanske blir inställd.. Vi som verkligen behöver all hjälp vi kan få.
