I maj/juni när jag och min sambo hade varit ute med hunden och var tillbaka hem möter vi hyresvärden utanför huset. Han hälsar och frågar hur det är med oss (jag var då gravid). Han berättar att längre ner på gatan är det en person som vill byta sin 3a mot en mindre lägenhet (vi bor i en 2a). Han frågar oss om vi är intresserade för i så fall kan han ordna så att vi får komma och kika på lägenheten ganska omgående. Vi säger att vi absolut vill titta på lägenheten eftersom att vi snart blir en till i vår familj och hur skönt är det inte att kunna ha ett eget rum till Frank.
Veckorna går och vi undrar varför ingen hör av sig angående att få kolla på lägenheten. Jag säger åt Marcus att han får ringa och höra med dom så att man inte går och tror att vi kanske har en chans att byta lägenhet och sen blir det ingenting. Då skulle jag bli jätte besviken. Efter lite om och men så får vi komma och kolla på lägenheten. Vi knatar dit en eftermiddag och det första vi lägger märkte till är att fasaden på huset inte är den bästa, den skulle behöva renoveras och då undrar vi självklart hur lägenheten ser ut. Vi hade fått höra att det var stambytt och nyrenoverat men vi var lite skeptiska ändå. Killen vi ska träffa står på balkongen och vinkar åt oss, vi går upp i trapphuset och han möter oss utanför dörren och jag kan säga på en gång när vi kom in i lägenheten så ändrade vi uppfattning om det vi trott tidigare. Jag tror både jag och Marcus tänkte ”Den här lägenheten måste vi ha!”
Allt var vitt och fräscht, mycket fönster där solljuset kunde titta in och framförallt större utrymme vilket vi nu behöver. Efter att vi hade kollat klart berättade killen lite om hur det skulle gå till med bytet och ungefär när det skulle ske i så fall. Han ville att vi skulle gå hem och tänka på om vi ville byta eller inte i lugn och ro innan vi bestämde oss helt. Jag och Marcus hade egentligen redan bestämt oss men vi gick hem och jag tror att Marcus ringde dagen efter redan och bekräftade att vi gärna ville byta.
Killen skulle då börja fixa med allting. Efter det gick hela och vi fick inte höra så mycket utom att bytet kommer att bli av med efter sommaren och att vi har första tjing. Några dagar efter förlossningen ringde Marcus för att återigen höra hur det går och fick då till svar: ”Vad bra att du ringde, då vet jag att ni fortfarande är intresserade. Jag ska börja fixa med det praktiska.”
Veckorna går återigen och vi undrar hur det går med allting och tillslut i onsdags denna vecka ringer killen till Marcus och vill att vi fixar fram personbevis på båda och inkomstbevis så att han kan se att vi är vi och att vi har råd att bo där osv.. Om allting godkänns så ska allt vara klart för flytt inom 1-2 månader. Så vi skickade efter alla papper vi behövde på en gång så kan vi förhoppningsvis ge dom vidare nästa vecka och så kanske det bara behöver gå en månad till innan vi flyttar!
Alltså kommer vi att flytta lite längre ner på samma gata som vi redan bor på, så det blir ingen lång flytt.
