Vardagspusslet med barn, varav en med adhd och trotssyndrom

Äntligen var operationsdagen här och Frank var jätte nöjd över att åka ”lastbil” med mamma och pappa till sjukhuset. Vi hade fått låna en bilstol av Marcus kollega så att vi kunde ta Marcus arbetsbil då han skulle åka vidare till jobbet när han lämnat av oss.

Efter att vi hade skrivit in oss och kommit in på rätt avdelning fick vi ganska omgående byta om, både jag och Frank. Tyvärr har ni inte turen att se mig i kläderna jag fick ha på mig. Vi fick sedan vänta i väntrummet på att få prata med operationsläkaren och narkosläkaren. Det var ett barn före oss i kö så Frank blev opererad runt kl. 08.45 och kl. 08.59 kom läkaren ut till mig och sa att allting hade gått bra och att han hade vätska kvar bakom trumhinnan från öroninflammationen han nyss haft. Jag fick vara med när Frank sövdes och jag trodde att det skulle vara läskigare än det var men han var så duktig! Är så stolt över honom. Det var lite jobbigt när han hade somnat och dom lyfte upp honom från min famn till operationsbordet och han såg helt livlös ut.

Efter operationen vid kl. 08.59 fick jag vänta några få minuter innan jag fick komma in till uppvaket. Där berättade en annan om lite saker och då vaknar Frank i panik och bara skriker, slåss och sparkar. Vi var tre stycken som kämpade med att hålla i honom och såg till att han inte skulle göra sig illa. Han fick mer sömnmedel för att dom ville att han skulle få vakna på ett lugnare sätt. Han somnade om och det gick några minuter innan nästa panik vaknande körde igång. Denna gång fick jag lite kontakt med honom och han ville ha nappen. Denna gång valde dom att ge honom morfin och lite mer sömnmedel för att låta honom sova vidare. Efter det sov han kanske 20 minuter innan han vaknade ordentligt och även då i panik och skrek, stretade emot och flaxade med armarna. Det tog ett tag innan han lugnade ner sig, vi testade med allt möjligt men ingenting fungerade. Han fick lite ipren också och efter en stund till var han lugn och ville äta och dricka. Kl. 10.40 fick vi packa ihop och byta om för att åka hem. Min mamma hade kommit precis innan operation och satt snällt och väntade på oss i väntrummet. Frank fick även ett fint diplom att han genom gått en öron operation. Min duktiga kille!